Hartsutvinning som en alternativ inkomstkälla för skogsägare är en väg som har börjat utforskas under de senaste åren i Galicien, Spanien. Men till skillnad från regioner som Castilla y León, som har en djupt rotad tradition av hartsutvinning, har skogsägarna i Galicien länge undrat hur denna praxis påverkar tillväxten hos de barrträd som ursprungligen planterades för virkesproduktion. För att kunna utvinna denna råvara krävs det nämligen att man gör så kallade ”picas”, eller sår, i träden var fjortonde dag.
Projekt Tappiness undersöker tallarnas hälsa
Att finna svaret på denna fråga är målet för projektet Tappiness. Syftet är att kartlägga effekterna av hartsextraktion för att garantera motståndskraft och hållbara ekosystemtjänster i de atlantiska tallskogarna. Projektet finansieras av det spanska forskningsministeriet och utvecklas av en forskargrupp vid Misión Biológica de Galicia, som tillhör det nationella forskningsrådet (CSIC). Studien är en fortsättning på det tidigare projektet Acrema, som undersökte trädens reaktioner i områden som Tuiriz och Bemil.
Ingen signifikant förlust av tillväxt
Rafael Zas, som leder studien tillsammans med kollegor som Adrián López-Villamor och Margarita Lema, beskriver att träden uppvisar en mycket tydlig respons. De reagerar genom att försvara sig intensivt kring det område där snitten görs. Deras immunförsvar detekterar skadan och tallarna stärker sitt försvar lokalt, men de förlorar inte tillväxt på ett statistiskt signifikant sätt. Det innebär att träden kan fortsätta att producera virke samtidigt som de levererar harts.
Studien visar också att utvinningen inte påverkar trädens fortplantningsförmåga negativt. Snarare kan den hjälpa dem, eftersom träd tenderar att producera mer frön när de uppfattar ett hot. Enligt forskarna finns det inga indikationer på att denna praxis påverkar trädens hälsa under en period på tre till fem år.
Behovet av långsiktig uppföljning
Trots de positiva resultaten på kort sikt understryker forskarna vikten av att fortsätta övervaka de studerade träden. Det är särskilt intressant att veta vad som händer i trädkronorna, där man har noterat en minskad koncentration av näringsämnen och försvarssubstanser. Rekommendationen är att utföra liknande uppföljningar på äldre och större träd för att förstå långtidseffekterna, särskilt när miljöförhållandena är mer ansträngande eller ogynnsamma. För den naturintresserade skogsägaren ger detta dock ett hoppfullt besked om skogens mångsidiga användningsområden.
