Varje vecka slängde jag minst en produkt – antingen hade mjölken surnat för tidigt, äggen kändes ”gamla” eller så vissnade grönsakerna snabbare än de borde. Jag tänkte att det helt enkelt var så det var.
Tills en dag i butiken, när en expedit såg hur jag lade mjölken i korgen och sa: ”Vet du varför den blir dålig så fort? För att du förvarar den på fel ställe.” Det visar sig att kylskåpet har zoner. Och i tjugo år har jag gjort allt fel.
Varför dörren är den sämsta platsen för mjölk
Varje gång du öppnar kylskåpet stiger temperaturen i dörren. Det kan verka obetydligt – några grader, några sekunder. Men under en dag öppnar vi kylskåpet dussintals gånger i genomsnittliga svenska hem.
Mjölk, yoghurt, gräddfil och ägg – alla dessa produkter är känsliga för temperatursvängningar. I dörrfacket utsätts de för ständiga chocker och blir dåliga snabbare. De mellersta hyllorna håller en stabil temperatur på omkring 2–4 grader. Det är precis här alla mejeriprodukter bör stå.
Och dörren? Den är avsedd för såser, oljor och drycker – produkter som inte är lika känsliga för att temperaturen svajar.
Nedersta hyllan – endast för rått kött
Många lägger köttet där det finns plats. Jag gjorde så i åratal – tills jag förstod varför det är farligt. Rått kött kan droppa. Om det ligger högre upp än andra produkter faller de dropparna på allt som finns under. Sallad, ost, rester från middagen – allt blir förorenat.
Den nedersta hyllan är den kallaste platsen i kylskåpet. Den är idealisk för kött, inte bara på grund av temperaturen utan även för säkerheten – om något läcker, förorenar det inte andra produkter. Förvara köttet i originalförpackningen eller i en tättslutande behållare.
Översta hyllan – för tillagad mat och rester
Nylagad mat bör inte stå framme på bänken i timmar. Ju snabbare den hamnar i kylen, desto längre håller den sig fräsch och säker. Regeln är enkel: inom två timmar efter tillagning ska maten vara i kylskåpet. Om det är varmt i rummet – inom en timme.
Dela upp en stor kastrull med soppa i mindre behållare så svalnar den snabbare. Använd täta burkar så att maten inte tar upp lukt från andra varor. Markera datumet och ät upp resterna inom 3–4 dagar, eller frys in dem för längre förvaring. Innan du äter, värm upp maten ordentligt – det dödar bakterier som kan ha börjat föröka sig.
Grönsakslådan – inte samma för alla produkter
De flesta kylskåp i Sverige har två lådor längst ner. De är inte identiska – en är ofta utformad för högre luftfuktighet och en för lägre. Bladgrönsaker som sallad, spenat och persilja älskar fukt. De behöver lådan med högre fuktinställning.
Frukter som äpplen, päron och persikor föredrar en torrare miljö. De ska i den andra lådan. Men viktigast av allt – blanda inte äpplen med sallad. Äpplen, bananer och päron avger etylen – en gas som påskyndar mognad och förruttnelse hos andra produkter. Sallad bredvid äpplen vissnar på några dagar.
Fem regler jag följer nu
- Pienas och ägg på de mellersta hyllorna, aldrig i dörren.
- Rått kött endast på nedersta hyllan, sandariai uždaryta (tätt förslutet).
- Kyl ner tillagad mat snabbt och ställ den på översta hyllan inom två timmar.
- Förvara frukt och grönsaker i separata lådor för att undvika etylengas.
- Kontrollera temperaturen regelbundet. Kylskåpet bör hålla 4 grader eller lägre.
Efter en månad med det här systemet slutade jag slänga mat. Mjölken håller ända till utgångsdatumet – ibland längre. Salladen förblir krispig hela veckan. Butiksbiträdet hade rätt – ibland ändrar en enda mening vanor som man betraktat som normala i tjugo år.
